Kategori: Mode/Folk

Vem träffas och myser på Slussen?


“Vem träffas och myser på Slussen” så löd ett odödligt inlägg i debatten från rivningsförespråkarna.

Vi vet inte vad de heter, för vi frågade inte. Men de spelade orientalisk pop ur en bandspelare och drack något som såg ut som öl ur burkar och såg ut att ha väldigt mysigt!

Frågor och svar

Ted vid Slussen. Ted har arbetat som ljudtekniker i Kolingsborg i sju år under ständigt rivningshot. (Ted är inte aktiv i att rädda Slussen).

Hur kan ni vara för ett bevarande, det går ju inte att rädda Slussen?

 Svar: En medial manipulation har troligen skett. Almarna, riksdagshuset, Gamla Stan, ansågs “äckliga”, “gamla”, “ruttna”, hygienskt olämpliga på den tiden man ville riva dem. (Gamla stan var också enormt nedgången med stora hål i fasaden, faktiskt liknande som Slussen ser ut i dag).

Det är klart det går om man vill!

Men Slussen kan ju inte se ut som den gör nu, vad vill ni egentligen?

Svar: förnya och restaurera området med rätt och kunnig personal. Då kommer den inte fortsätta falla sönder och kosta miljontals per år. Saker och ting faller inte sönder lättare för att de är gamla, särskilt inte när de är lagade på riktigt. Se på hela Visby, stan är från medeltiden, och skinande hel och ren.  

Hur skall det gå till då?

Inga idealister har hittills anmält sig för att göra ett konkret bevarandeförslag. De verkar sitta och vänta på att staden skall ge dem det uppdraget. Man kan fråga de som kan, eller kanske söka stipendier åt dem om det är det som krävs.

Men Slussen är inte byggd för dagens minskade trafik, hur kan ni vilja behålla den?

 Svar: Dagens trafik är fortfarande mycket hög. Stå på Slussen och se någon dag. Men konstruktionen klarar av det. När eller om trafiken minskar kan man använda ytorna som gångytor.

Slussen är en stor trist betongklump i mitten bara, är det verkligen något att spara på? 

Svar: Betong är ett intressant material som i dag används inom konsthantverk och design för att bryta av mot andra mer dyrbara material. Materialet i sig är vackert. Det är när det också blir fyrkantiga linjer ihop med betong som det kan göra ont för ögats skönhetssinne.

Detr finns inget som hindrar att man planterar gräs på Karelska näset, (mellan Blå bodarna och Debaser) och mera träd och blommor. En fontän och mosaik enligt Clara Von Rettigs idéer skulle också kunna ligga på önskelistan. Slussen är egentligen mer att betrakta som en byggnad, med massor av prång och lokaler som inte är utnyttjade i dag. När du väl får din favorit-affär på Slussen och den blir ren, hel och utsmyckad kommer du inte tycka den är en tråkig betongklump.  

Fråga: Det skulle gå att få mer underskrifter om man gjorde ett upprop som bara var emot Foster/Bergförslaget. Varför gör ni inte ett sådant upprop?

Svar: Varför gör du inte det själv?

Fråga: Varför bytte Facebookgruppen namn till “Rädda och rusta upp Slussen?”

Svar: Därför att vissa enstaka personer ville hävda att gruppen bara handlade om att rädda utsikten, när informationstexten till gruppen redan från början handlat om att Slussen skulle gå att renovera. Vi ville markera vad vi menar, eftersom vissa verkade mena att det var otydligt.

 Fråga: Har Rädda Slussen bytt namn nu också?

Svar: Nej, man kan ju fortfarande använda slagordet på banderoller, utskick, som värdnamn för event m.m.

 Fråga: Vad gör ni om det skulle visa sig att det stämmer att Slussen verkligen är så dålig att det inte går att reparera?

Svar: Då kan man riva ned den del för del och bygga upp den igen lika dant, med bibehållen trafik. Den är konstruerad med tanke på en sådan reparation. Det innebär också minskade kostnader i jämförelse med Foster/Bergförslaget där trafiken på Slussen stoppas upp i 6-7 år (en sak som i sig borde innebära ökade kostnader i samhället).

Fråga: Varför skall man bygga upp den lika dant?

 

Svar: Varför ändra på något som fungerar? Dessutom slipper man det väldiga kackalorum som skulle utbryta när alla skall komma överens om vad som skall vara där i stället. Det som redan pågått i 30 år. Ett ytterligare skäl är att Slussen är intakt som den skapades 1935. Inte alla städer har en sådan grej! Dessutom är det inne med historia. Särskilt saker från 1910-80. Och Konstakademien sagt att Slussen är ett konstverk.

 Sist men inte minst: tusentals Stockholmare, svenskar och turister får behålla platsen Slussen från sina livs minnen. Slussen är något helt speciellt som inte går att konstruera på konstgjord väg.

Slussen måste förbättras, särskilt bussterminalen för Nackaborna har problem.

Svar: Man kanske kan göra saluhall av den terminalen (då får galleria-ivrarna sitt) sedan kan man göra en modern terminal lite längre ned som kan byggas enligt Nackabornas önskemål. Detta är bara förslag, det finns olika sätt att lösa de problem som dagens Sluss har utan att göra åverkan på något som är historiskt!

Fråga: Rädda Slussen måste ju vara en verkligt kass organisation. Hur kan det komma sig att saker och ting är så amatörmässigt ordnade i anslutning till detta? 

Svar: Detta sköts på fritiden av eldsjälar. Vi har ingen budget, inga reguljära samarbetssätt. Rörelsen är forfarande helt i sin linda och skall ta hand om jättelika människoskaror och opinionsyttringar, servar hela staden och landet där stadshuset och stadsbyggnadskontoret brister.

Fråga: Är ni inte egentligen ena trista mossiga bakåtsträvare? 

Nja, vi är ju radikala, vill göra något man underlåtit att göra på Slussen under 30 år, nämligen ta hand om byggnaden/trafikmaskinen. När det gäller mossig verkar det finnas späckat med mossiga skäggprydda 40-talister som ropar “riv Slussen“. 

 Vi förordar en läcker, konstnärligt upprustad vintage-Sluss, och vintage är hetaste modet inom klädskapande, inredning och design. Gissa om turisterna skulle bli avundsjuka på oss! Mossig för dig va!

Fråga: Men hur blir det nu med kulturen på Slussen?

 

Svar: Pappershandeln i Blå Bodarna skulle kunna bli galleri, eller också gör killarna som just tagit över kontraktet ett coolt inneställe som går stil i stil med området. Vem vet, kanske blir det både galleri, Café och nattklubb på en och samma gång!

 Det som förut var depeche-byrå, där det just nu är någon ganska tråkig postorderaffär som inte ens har öppet skulle kunna innehålla ett bibliotek i stället. Med vilstolar och uteservering ut mot Karelska näset. Utsikten mot vattnet, Södermals klippväggar och Gamla Stan och den fantastiska funkis-Slussen är i sig en kulturupplevelse.

Fråga: De här gångarna är så svåra att hålla efter, och det är mycket skadegörelse, hur skall de fungera?

 

Svar: Man skulle kunna låsa Blå Bodarna om natten, precis som man gör med Sturegallerian. Dessutom saknas väggar, som man i sådana fall kan sätta tillbaks, då blir det inte lika bullrigt och smutsigt. Med en tip-top Sluss vågar inte de som tidigare haft den som urinoar sig in där.

På 30-talet hade Blå Bodarna en glaskupol, så det var aldrig mörkt där. På natten var det upplyst. Man kan ta fram glaskupolen igen. Den är bara täckt med asfalt, finns där under.

Slussen är som byggnadsverk exempel på starten på samma maskinkultur som vi tror att ni vill motverka, hur går det ihop att ni vill ha kvar den?

 

Svar: Vi är inte emot någon kultur eller idéströmning över huvudtaget. Vi är bara emot historielöshet. Vi tror inte det är bra, ens för dem som älskar allt nytt att stå utan sin historia. Eftersom Slussen som byggnad är ett monument över kulten av det nya borde ni som gillar den idéströmningen vallfärda till den och dyrka Slussen som ett mecka – inte vilja riva den. 

Inom mode, inredning och design har man ganska nyligen insett att det inte finns något nytt, utan allt är variationer och samspråk med det tidigare. Där är man inte rädd för det äldre, utan gamla föremål/produkter med en historia och nyproducerade samspelar. Det gamla är exklusivt just för att det har en historia. Det är något som aldrig kan tillverkas på konstlad väg.

Det är dags för stadsplaneringen att följa med i den medvetenheten. Snart är det dags att Slussen upptäcks, och slutar att bli utskälld för att stockholms stad inte tagit hand om den.

Tack för frågestunden!

 Visst, det var så lite, vi vill ju folk skall veta vad vi menar!

 

La jeunesse dorée

Filip kör “gubbster”-30-tals stilen i vår. Men han har inte funderat på om Slussen kan ha påverkat honom.

I innerstan finns ensärskild esprit. Man är stolt över sin stad och har stil. Trots att Slussen för närvarande är förfallen finns det en omisskännlig 30-talskänsla som vilar över den och korresponderar med människorna som passerar platsen.

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén