Några middags-ätare njöt av Slussens vackra utsikt, i går, tisdag…

Vi har fått det här överklagandet som en mall från Per Björkman, Gamla Stan- sällskapet med en förhoppning om att vi alla kan hjälpa till att göra en massiv överklagan!

Den som vill kan ta hjälp av Pers mall, eller använda den som utgångspunkt att skriva en egen överklagan. (Vi som överklagar kan ha olika syn i detaljfrågor, men det viktigaste är att vi överklagar!) Se debatten som föregick beslutet i stadshuset den 21 Juni på web-tv här: (dra på tidslinjen för att komma fram till avsnittet om Slussen).


Mall för överklagande nedan, OBS! Det måste skickas i pappersform till förvaltningsrätten för att det skall vara giltigt, det räcker inte med att mejla!

Förvaltningsrätten i Stockholm

115 76  STOCKHOLM

Att inges senast den 22 juli 2010 eftersom det justerade protokollet med beslutet sattes upp på anslagstavlan den 1 juli 2010

KLAGANDE:            Namn:

Personnummer:

Adress:

som är kommunmedlem  i Stockholms stad

SAKEN:                     Laglighetsprövning beträffande kommunfullmäktige

i Stockholms stad beslut den 21 juni 2010 § 23;

Projekt Slussen ”Genomförandebeslut”

Undertecknad, som är kommunmedlem i Stockholm stad, får härmed överklaga ovan angivet beslut samt yrka att Förvaltningsrätten undanröjer detsamma.

Grunden för yrkandet är att det överklagade beslutet strider mot lag.

Som beslutsunderlag fanns utlåtande 2010:66 RI (dnr. 311-481/2010) (”utlåtandet”). Av intresse däri är vad föredragande borgarrådet Sten Nordin bl.a. anförde: ”Nuvärdet av utgifter och inkomster är negativt, 4.500,0 miljoner kronor, en försämring med 1.200,0 miljoner kronor jämfört med reviderat inriktningsbeslut”. Uttalandet avser projekt Slussen som stadens Kommunfullmäktige vill genomföra och görs i utlåtandet jämförelse med beslut maj 2009.

Majbesluten är föremål för prövning hos Förvaltningsrätten målnummer 10967, 10969, 11839 och 11849-09 vilka mål således hänger ihop med nu aktuellt överklagande. Det ifrågasatta beslutet innebär en bekräftelse av Exploateringsnämndens beslut 11 februari 2010 som också är föremål för laglighetsprövning vid Förvaltningsrätten, mål nr. 24307-10.

Vidare anför Nordin i utlåtandet ”…… detta genomförandebeslut är historiskt. Med detta beslut sätter kommunfullmäktige upp ramarna för projektets fortskridande och därmed för hur 2000-talets Slussen ska bli. Med detta beslut slås också Slussens funktion samt trafiklösning definitivt fast. Den grundläggande strukturen för trafiken är således fastlagd och inte föremål för vidare utredning eller beslut.”

Nordin och kommunfullmäktige bekräftar sålunda uttryckligen att den betar mig och övriga kommunmedlemmar i Stockholm stad möjligheten att påverka Slussenprojektet med alternativ när detaljplan väl kommer fram vilket beräknas dröja ganska lång tid. Plan- och Bygglagen (PBL) och miljöbalken förutsätter ett stort samråd mellan kommunmedlemmarna innan funktioner och trafiklösningar, som omfattas av detaljplaner, definitivt slås fast. De ska faktiskt inte slås definitivt fast förrän i detaljplanen.

Vidare anför Nordin i utlåtandet ”Med detta beslut är de ekonomiska ramarna och de trafiktekniska lösningarna för projektet fastställda”. D.v.s. Nordin konstaterar att de ekonomiska ramarna med ett negativt nuvärde om 4,5 miljarder kronor angivna i utlåtandet (som i verkligheten är större varom mera nedan) är fastställt. Detta strider mot de samhällsekonomiska krav som finns i PBL och kommunallagen.

Av vidare intresse är beskrivningen av ärendet i utlåtandet vari anges att ”I maj 2009 beslutade Exploateringsnämnden och Trafik- och Renhållningsnämnden att förslaget från Foster + Partners & Berg Arkitektkontor ska ligga till grund för det fortsatta arbetet med projektet”. Detta utgör således en bekräftelse på att de ifrågasatta besluten i mål nr. 10967, 10969, 11839 och 11849-09 strider mot lag eftersom man redan då beslutade om begränsningar utan beaktande av alternativ i strid mot PBL samt miljöbalken.

Senare under redovisningen konstateras däri att ”I maj 2009 gjorde Exploateringsnämnden, Trafik- och Renhållningsnämnden och Stadsbyggnadsnämnden ett gemensamt ställningstagande inför fortsatt arbete med Slussen. Detta innebar att de förslag som framtagits av Foster + Partners & Berg Arkitektkontor är de som ska gälla för den fortsatta utformningen”.

Det noteras också att en förutsättning för projektet Nya Slussen är att det blir nödvändigt att söka dispens för avsteg från regelverket rörande skydd mot tunnelbränder. Dispens måste ansökas hos Transportstyrelsen. Eftersom beslutet låser trafiklösningen noteras att trafiklösningen inte uppfyller regelverket för tunnlar inom EU som skärpts 2006-2007 till följd av stora och förödande tunnelbränder. Det är mot denna bakgrund uppenbart att trafiklösningen inte är godtagbar bl.a. av detta skäl; det finns fler. Det strider också mot lagen om skydd mot olyckor att bygga en tunnel på dispens.

Nordin fortsätter i utlåtandet ”Denna kapacitet (syftande på avtappningen av Mälaren, min anm) bedöms behöva ökas för att minska risken för översvämningar”. Det är en korrekt bedömning, särskilt som staden i sin egen Risk- och Sårbarhetsutredning 11 december 2009 konstaterar att risken för översvämning av tunnelbanan är stor 2030 även om Slussen byggs om som kommunfullmäktige nu slagit fast.

Längre fram i ärendebeskrivningen i utlåtandet noteras att Mälarens avbördning behöver ökas p.g.a. de översvämningsrisker som redan idag föreligger. Det underlåts att nämnas riskerna konstaterade år 2030 i stadens egen Risk- och Sårbarhetsutredning december 2009. I stället hänvisar man i beslutsunderlaget till att de berörda stadskontoren har låtit SMHI utreda framtida vattenstånd i Saltsjön och vilka bedömda effekter det har på Mälaren samt att SMHI bedömer att föreslagen avbördningskapacitet minskar översvämningsriskerna på 50 års sikt.

På längre sikt är osäkerheterna större till följd av stigande vattenstånd. Även här undertrycks stadens egen utredning som påvisar stor risk för översvämning av tunnelbanan år 2030. SMHI:s utredning gjordes före Risk- och Sårbarhetsutredningen. Och det kan konstateras att kommunfullmäktige med sitt beslut inte eliminerar riskerna helt. Det finns ett alternativ som definitivt eliminerar översvämningsrisken i tunnelbanan.

Det konstateras också i utlåtandet att projektets mål och måluppfyllelse har 3 viktiga aspekter som grund nämligen 1) trafik, 2) vatten och 3) stadsliv. Det kan redan här då erinras om att trafikmål och måluppfyllelse ej uppnås utan dispenser från att uppfylla gällande tunnelvillkor enligt EU-normer. Ej heller uppfyller den nya Slussen kravet på hantering av vatten såvitt gäller mål och måluppfyllelse nämligen att det inte ska vara någon översvämning eller översvämningsrisk. Här svävar kontoren på målet och anger ”Den framtida Slussen tar också hand om en ökad avkastning av Mälaren och minskar därmed översvämningsriskerna och tryggar dricksvattnet för Stockholm och Mälardalen”.

utan att nämna att staden själv gör en helt annan riskbedömning såvitt gäller översvämningsriskerna i tunnelbanan år 2030. Man medger dock att risken finns kvar och sålunda att risken ej eliminerats.

Det bekräftas också att det inte finns några miljökonsekvensbeskrivningar utan att dessa tas fram för projektet både kopplat till detaljplanen och till miljödom för vatten. Det finns kort och gott idag inga miljökonsekvensbeskrivningar alls på samma sätt som det inte finns någon detaljplan. Staden har i ovan anförda mål 09 hänvisat till att kommunmedlemmarna får överklaga detaljplanen. Men då är det ju redan kört eftersom staden och kommunfullmäktige med nu ifrågasatt beslut satt upp ramarna för projektet och ”definitivt” slagit fast Slussens funktion som trafiklösning och den grundläggande strukturen för trafiken. Och uttryckligen angivit att detta inte är föremål för vidare beslut.

D.v.s. beslutet har helt föregripit detaljplanen som förutsätts exakt följa Kommunfullmäktige beslut, trots att hela lagstiftningen bygger på det omvända förhållandet, att det ska vara detaljplanen som styr. Som anges i Didón m fl, Plan- och Bygglagen sid 5:2, ”den lokala planeringen måste också inriktas på att uppfylla de angelägna nationella mål som har kommit till uttryck i (PBL) 2 kap. och i hushållningsbestämmelserna i miljöbalken 3 och 4 kap.” Detta får inte föregripas genom ett nu aktuellt kommunfullmäktige beslut som fattats innan överhuvudtaget någon detaljplan redovisats. Syftet med planarbete för en detaljplan ”är dels att fördjupa den lokala demokratin dels att förbättra underlaget för planbesluten”, Didón m fl aa sid 5:3.

Längre fram i utlåtandet i ärendets redovisning redovisas att man inte beaktat kostnaden för drift och underhåll vid den ekonomiska bedömningen utan de ”bedöms vara i storleksordningen 40-45 mnkr/år under anläggningens livstid”. Det anges ej hur lång livstiden beräknas bli men längre fram anges ”driftkostnaderna, som bedöms vara 10-20 % av totalkostnaden”. Detta innebär att enbart driftskostnaderna, med åsidosättande underhållskostnaderna, bedöms vara 800-1.600 mnkr.

D.v.s. nettonuvärdet av utgifter inklusive driftkostnader och inkomster är mer negativt än tidigare angivna 4.500,0 miljoner kronor utan mellan 5.300,0 – 7.100,0 miljoner kronor. Beslutet strider därför uppenbarligen mot PBL 2:1-2. Företräde ska ges användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Det gör inte projektet Nya Slussen i den form beslutet omfattar. Beslutet strider i denna del även mot kommunallagen 8:1-2.

Föredragande Sten Nordins synpunkter i utlåtandet inleddes med att det sedan 1991 har varit en rad tävlingar, utredningar m m och han anser att få andra platser har bearbetats, belysts och debatterats så systematiskt. Det är alltså 19 år. Senast Slussen byggdes om 1935 pågick diskussionen i 40 år. Samtidigt som Nordin alltså vill forcera besluten och ”definitivt” fastställa trafiklösningar och funktioner, ekonomiska ramar o.l. anger han att den framtida utformningen skall vara en pågående process och att ”det är en process som får ta den tid som krävs”. Om den framtida utformningen är en process som får ta den tid som krävs så ska samma villkor gälla för funktioner, ekonomiska ramar och trafiktekniska lösningar. Det får bli föremål för en process som får ta den tid det krävs enligt lag, PBL och miljöbalken.

Sten Nordin anförde bland sina synpunkter att hans förslag till Nya Slussen varit på samråd under första kvartalet 2010 och att det är just det förslaget ”detta genomförandebeslut avser”. Förslaget som ställdes ut vid Slussen medförde ett mycket stort antal skriftliga synpunkter över 1.200 st, den övervägande delen negativa.

Ett av dessa var Gamla Stan Sällskapets yttrande 23 mars 2010 och noteras att Gamla Stan Sällskapet var särskilt inbjuden remissinstans. Yttrandet recenserades av staden i samrådsredogörelse den 27 maj 2010. Som ansvarig anges Martin Schröder som den 18 februari 2010 sammanträffade med Gamla Stan Sällskapets ordförande Per Björkman och då bekräftade översvämningsriskerna 2030 enligt stadens Risk- och Sårbarhetsutredning december 2009 och att sålunda den Nya Slussen inte uppfyller ett av tre huvudmål. På sid 3 i samrådsredogörelsen anges lakoniskt ”Skönhetsrådet är starkt kritiska till planförslaget. Gamla Stan Sällskapet och Samfundet St. Erik är negativa till planförslaget”.

På sid 36 sammanfattas Gamla Stan Sällskapets yttrande sålunda ”Gamla Stan Sällskapet anser att planförslaget är helt utsiktslöst och att samrådsunderlaget lider av mer eller mindre allvarliga brister. Man framför också att vissa av sällskapets medlemmar undrar om planförfattarna drabbats av hjärnsläpp. Sällskapet menar att ett omdaningsarbete av Slussen i första hand ska utgå från att förlägga tunnelbanan i en tunnel vid Slussenområdet.

Man anser att ö-känslan av Gamla stan kraftigt försvagas, att de sköna utblickarna från Järntorget upp mot Södermalm försvinner, att den 8-filiga bron för evigt kommer att skada Sveriges historiska hjärta samt att den föreslagna bebyggelsen inte ska komma till stånd.” Schröder underlåter redovisa översvämningsriskerna med tunnelbanan och har därmed bidragit till vilseledande beslutsunderlag.

Sammanfattningsvis strider beslutet mot PBL kap. 1 kap. och kap. 2:1-2, miljöbalken kap. 1:1, 3:1, 6:7 särskilt punkt 4 och 6:12 särskilt punkt 8, Lagen om skydd mot olyckor 3:1 samt kommunallagen 8:1 som anger att Stockholms stad ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och 8:2 som anger att Stockholms stad ska förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses.

De handlingar jag hänvisar till ovan har ingivits av kommunmedlemmen Per Björkman tillsammans med hans överklagande dagtecknat den 5 juli 2010 och åberopas.

Stockholm den            juli 2010